fredagspepp [31/52]

vecka 31 | Marit Bergman - 'Casey, hold on' (spotify)

>> fredag hela veckan

männen och objektifierandet

Ett par gånger när straighta killkompisar följer med på gayklubb eller på fester med mycket bögar har de reagerat på att de blir raggade på. Oftast blir de bara smickrade, men jag har också hört kommentarer som att bögar är så "på" och att de känt sig objektifierade. Det har funnits en underton i att bögar översexualiserar.

Jag har varje gång frågat hur de tror att det är att som straight tjej komma in på ett heteroställe. Då brukar det klicka. Det handlar inte om att de är bögar, det handlar om att de är män. Och om heteronormen.

Micke Kazarnowicz påminner om samma sak i en rapport från gårdagens öppningskväll av Pride Park.

"du var nog argast"

Flera personer kom fram igår på Pride House och tackade för "Arga bögar"-panelen. Det blev till ganska stor del ett samtal om framtiden för rörelsen, där min poäng var ett ifrågasättande av huruvida (och behövet av att) bögarna kommer att vara solidariska med hbtq-frågor som inte rör deras egna liv.

För er som inte var på plats finns ett referat på Åsa Petersens Prideblogg:
"Anders Wallner konstaterade att den parlamentariska förändringen behöver starka utomparlamentariska rörelser, som står utanför och ställer krav. Det märks tydligt i miljöfrågorna. Utan miljöaktivister som vill förbjuda bilar hade det inte blivit några miljöbilar."

Läs också artikeln på stockholmpride.org och Fredricks blogginlägg.

folkrörelsen Pride House

Det var det politiska kultur- och seminariecentret Pride Houe som lockade in mig i Stockholm Pride 2003-2004, när (nuvarande vice ordförande) Anna Fock värvade mig till dess programgrupp. Jag ville ordna en debatt om det absurda i att män som någon gång haft sex med en annan man aldrig blir godkända som blodgivare igen. Anna värvade också Sofia Sjöö som ville att en favoritartist skulle komma till Stockholm. Pride House gav oss möjligheten att göra det själva.

2004 huserade Pride House på Mondo, Medborgarhuset. För första gången fick man tillgång till scen och till viss del hängytor så att folk inte bara satt på seminarier utan kunde festa och hänga mellan och efter alla debatter, workshops och seminarier.

Året efter tog jag och Sofia över verksamhetsledartiteln och skapade vårt eget Pride House, den här gången på Mariaskolan, mitt emot Pride Park. Vi byggde vidare på konceptet och byggde på de bitar som vi tyckte saknats; dels en integration med Pride Park i form av bland annat placeringen, lite schlager och bögbio men framför allt fortsatte vi utveckla House-särarten. Vi dissade Prideledningens officiella låt och valde istället "Lesbian wannabe" med Doktor Kosmos som framfördes på vår egen House-öppning där vår egen öppningstalare Sahar Mosleh talade om normer och tillgänglighet. På den tiden låg invigningen av festivalen först på onsdagen, trots att House och På stan drog igång redan på måndagen. Idag, tack vare att vi gick före, invigs hela festivalen samtidigt.

Sedan 2005 har nya verksamhetschefer avlöst varandra på House; Jonah, Eddie, Reb, Lovise och Pär har alla utvecklat Housekonceptet till den självklara del av Stockholm Pride som det är idag. Under tisdagskvällen samlades vi alla på Pride House-taket för att DJ:a på hyllningsfesten till Pride House: Välkommen till familjen. Det var en fullsatt och fullständigt lyckad kväll och det pirrade i hjärtat när vi spelade våra låtar från den där sommaren 2005 och man såg volontärer i publiken som varit med oss sedan dess. Happy Pride - this is our house in the middle of our street!



Spellistan, Anders och Sofias Pride House 2005:
Our house - Madness
Lesbian wannabe - Doktor Kosmos
You're my mate - Right said Fred
Bra vibrationer - Kikki Danielsson
School's out - Alice Cooper
Never ending story - Limahl
Tell no one 'bout tonight - Le Sport

Finns det några arga bögar här?

Om en knapp timme ska jag delta i panelsamtalet "Harvey Milk och de arga bögarnas återkomst" på Pride House som Roger Wilson modererar.

Frågeställningarna ska utgå från att alla plötsligt pratade om Harvey Milk, men har vi några Milk idag bland de svenska bögarna?Är det flator som står på barrikaderna medan bögarna bara vill "dricka champange och lyssna på schlager". Jag tycker dels att man kan föra kamp samtidigt som man sippar bubbel och lyssnar på Sarah Dawn Finer, men framför allt fick jag någon tanke om uppdelad kamp och andra konstellationer än den traditionella HBT-kombinationen.

Och sedan kom inspirationen lite oväntat från mig själv. 2004 skrev jag krönikan Nu kör vi vårt eget race och den känns väldigt aktuell även 2009:
"Frågan är om hela rörelsen kommer att fortsätta att ställa upp? Personligen har jag svårt att se några Svensson-homos på barrikaderna. I många sammanhang är de nu en del av normativiteten. Jag tror snarare att de kommer till insikt om att det är mer som skiljer oss åt i 'regnbågsfamiljen' än vad som håller oss samman. Antagligen kommer nya sakfrågor och metoder att anammas av vissa delar av rörelsen och förkastas av andra."

Mamma messade precis och frågade vilken sal panelsamtalet är i. Ni andra är också välkomna.

nedräkningen till LOST säsong 6 har börjat

Stockholm Pride är igång!

Nu är Stockholm Pride igång. Efter ett år (och mer därtill) av planering, förberedelser av våra omkring 100 långtidsvolontärer är veckan då vi som lever utanför heteronormen får semester och får ägna oss åt VÅR verklighet.

Jag inledde invigningsdagen på Sergels torg och invigningen av Pride House: masshångel! Min och House-bossen Pär Wiktorssons insats förevigades av Åsa Petersen:


Efter invigning av Pride Garden och lite allmänt fixande var det dags för det årliga Prideminglet:


På kvällen har vi nu invigt hela festivalen i Pride Garden med bland andra Marit Bergman, Detektivbyrån, Sandra Dahlén, Magnus Betnér, Maskinen, Lill-Babs och Darin på scen. Folkfest inför rekordstor publik i två och en halv timme. Nu är vi igång!

edit: Minns våra senaste festivaler här, i en snygg tillbakablick.

mycket att fixa inför festivalen

fredagspepp [30/52]

vecka 30 | Pulp - 'Common people' (spotify)

>> fredag hela veckan

Åsa gör det igen

Missa för allt i livet inte Åsa Petersens ledarkrönika "Göran Hägglund är också ovanlig" i dagens Aftonbladet: "Ingen människa är den andra lik. Det är vanligt att vara ovanlig. Hägglund har ingen rätt att tala om för andra människor hur vanliga de är och om de duger. Han är som alla andra helt unik, även om han kanske inte vågar se på sig själv på det sättet."

Värnpliktsrådet och heteronormen

Kolla in de superfina kampanjbilderna från Värnpliktsrådet. "Värnpliktsrådet uppfattar det som att bilden av Försvarsmakten fortfarande bland allmänheten är 'heterosexuella män' som 'lämnar kvinnor och barn hemma'." - och så gör de något åt det...

DN på Stan om Stockholm Pride

Missa inte DN på stans fina reportage om den stundande Pridefestivalen:

sommaren då normkritiken var på allas läppar

Det började med att Göran Hägglund höll ett riktigt stockkonservativt tal i Almedalen (som bland gröna bloggare bland andra Maria, Johannes, Christian och Tomas reflekterat över). Hägglund pratade om att KD är ett parti för "verklighetens folk", de vanliga och normala människorna. Förutom att, som Maria, konstatera att "det mest ovanliga i Sverige är ju att rösta på Kristdemokraterna", så lockade det fram kreativa reaktioner. Jag tänker framför allt på Sanna Raymans Spotify-spellista vilket folk var det nu vi bråkade om? och framför allt facebook-gruppen Overklighetens folk som snabbt samlade flera hundra medlemmar. I spåren av Hägglunds tal är det många som börjat blogga/diskutera normer och normkritik ur ett bredare perspektiv, som till exempel Jonas Morian.

I samma veva kom debatten kring Stockholm Prides tema "Hetero" igång, ett tema som fokuserar på heteronormen och dess konsekvenser för både HBT-personer och "verklighetens folk". Bland de vassaste kommentarerna är Micke kazarnowicz' brev till alla heterosexuella. Ovan nämnda Maria Ferm tipsade också för ett tag sen om AOAL-filmen som ifrågasätter heterosexuella äktenskap.

Själv har jag blivit kallad "antidemokrat" efter några inlägg om heteronormen och uppmärksammat att Bajen Fans är engagerade i att stoppa sin moderklubb från att gå i paraden. Amanda Brihed har sammanfattat sina tankar och tipsar om (åter igen) Mickes blogg.

Samtidigt som Stockholm Prides hetero-test sprids och blivit världens mest twittrade ämne så intensifieras diskussionerna. Ingen sommartorka här inte.

"If Gary Glitter sold more records, he'd be innocent too"

fredagspepp [29/52]

vecka 29 | Neverstore - 'Summer' (spotify)

>> fredag hela veckan

om du inte går i pride-paraden är du militant homofob

Blev avslöjad i mina kommentarer som "antidemokrat" som tycker att alla som inte går i prideparaden är militanta homofober. Det är väl ingen idé att dementera, antar jag.

Dessutom är alla företag som inte sponsrar Pride homofoba. Och alla som inte röstar grönt är fascister. Och alla som inte är facebookkompisar med mig hatar mig. Och alla som skriver korkade kommentarer borde stängas av från Internet.

Bajen Fans vill inte fira Pride

Tänk att Stockholm Pride fortfarande kan vara så kontroversiellt. På Bajen Fans hemsida skriver ordförande Daniel Sundqvist att de uppmanar Hammarby IF att dra sig ur Prideparaden, för att "vi inte vill associeras med ett i våra ögon sett politiskt ställningstagande utanför vårt intresseområde."

Jag antar att "vi" i det här fallet innebär "heterosexuella personer utan transidentitet".

edit: Maria Ferm har researchat Bajen Fans' tidigare politiska ställningstaganden och Jonas Morian reflekterar över att Pride behövs. HBT-sossen kallar argumentationen för dravel.

[Segerfeldt ocensurerad]

Mitt lilla sommarbloggbattle om heteronormen med Fredrik Segerfeldt når nya nivåer. I sitt senaste (avslutande?) inlägg släpper han handskarna och konstaterar att jag har en "vänster" människosyn. Det känns lite gammalt, för jag slog ju fast redan i första inlägget en skillnad mellan högerns, vänsterns respektive de grönas syn på makt och människor.

Fredrik anser att människor inte är formellt förhindrade att göra vissa livsval så finns det inget problem. Jfr att när kvinnor får rösträtt så är samhället sedan jämställt, för då kan varje kvinna själv påverka sin situation. Eller som att när slaveriet är avskaffat så är samhället fritt från rasism. Han skriver att "Det heterenormativa begränsar ingens frihet". Det här kommer att låta tjatigt, men jag har svårt att se att andra än vita, heterosexuella, västerländska män utan funktionsnedsättning kan köpa den beskrivningen av individuell frihet.

Det är jättekul att Fredrik aldrig känner sig förhindrad att leva ut sin egenhändigt komponerade köns- och sexualitetsidentitet. För de allra flesta har inte den friheten.

Fredrik visar också prov på sin öppenhet genom att kalla intersexuella för "missbildade" och "skadade" och att människor i "normalfallet" föds heterosexuella (alltså "normalfallet", inte "vanligtvis"). Han orkar inte heller googla begreppet "transpersoner" utan väljer aktivt att inte lära sig vad ordet betyder, ens för att förstå skillnaden mellan att "transa" och att ha en transsexuell identitet. Då känns det som att man kanske inte kommer så mycket längre i en diskussion.

Välkommen till Stockholm Pride i sommar, Fredrik. Du lär behöva det.

grattis Dante 4 år!

En gång när jag åt hamburgare med min gudson Dante och storebror Tom lyckades storebror charma till sig att vi skulle köpa glass efter maten. Då ville förstås också lillebror ha, så jag köpte glassar åt oss alla. Efter några skedar frågar jag Dante "Är det gott?" och han svarar, "Ja! ... och lite äckligt".

Av alla förtroendeuppdrag jag har och har haft så är det mest långsiktiga och finaste mitt uppdrag som fadder/gudfar åt min brorson Dante. Idag blir alltså killen 4 år och min svägerska Jessica har som vanligt skrivit ett fint kärleksbrev till honom på sin blogg (låst för externa läsare).

Undrar vad han önskar sig i födelsedagspresent?

årets heteropar: Sandra Dahlén & Magnus Betnér

Stockholm Pride invigs varje år av en eller flera invigningstalare som ska sätta tonen för festivalens tema och väcka uppmärksamhet. I år invigs festivalen av Sandra Dahlén och Magnus Betnér och temat är [Hetero].

För första gången hålls Stockholm Prides invigning ute för allmänheten att delta på, i Kungsträdgården, och då kände vi att det var viktigt med invigningstalare som inte bara kan peppa och provocera vår egen hbt-publik utan även nå allmänheten på samma sätt.

Sandra har skrivit boken Hetero, som var den första svenska bok som på ett tillgängligt sätt förklarar hur ett heteronormativt samhälle ser ut och hur kön och sexualitet konstrueras. Sandra är helt enkelt experten på årets tema och har samtidigt den edge som radikal kämpe för hbt-personers rättigheter och mot "heteroförtrycket" som hon själv kallar det.

Magnus har bloggat om att han kommer att tala om "lite om det mycket märkliga i att homosexuella vill gifta sig en kyrka som inte gjort annat än att förtrycka och bespotta dem" och om heteronormativitet. Sedan Magnus outades av QX efter ett queert resonemang om sexualitet som konstruerad har hans stand-up-shower andats queert ifrågasättande av både hetero- och homonormativitet.

Det ska bli spännande att lyssna på vårt [Hetero]-par den 27:e juli...



Fler: QX

Torstensson och Veolia borde skämmas

På Spotify rullar Veolias reklam om att nu får vi minsann välja när vi reser med tåg. På deras hemsida stoltserar de med att "nu är spåret fritt". Men valet och friheten ska tydligen inte gälla alla.

Maria gör mig uppmärksam på att Veolia Transport, som är först ut att konkurrera med SJ på de lönsamma sträckorna i järnvägsnätet - inte tillåter rullstolsburna att åka med deras tåg, genom att bara ha otillgängliga vagnar.

Jag har egentligen ingen stark åsikt i sakfrågan om att konkurrensutsätta SJ. Det vi tågresenärer behöver allra mest är fler spår och snabbare tåg, men jag är egentligen ingen motståndare till att man även ger SJ en match för att förbättra servicen. Men då måste man ju samtidigt ställa krav på samtliga företag som trafikerar järnvägsnäten att man inte får utestänga resenärer på grund av funktionshinder.

Vad händer om Veolia konkurrerar ut SJ på vissa sträckor? Ska man som rullstolsburen i Sverige 2009 inte kunna transportera sig? Det är helt oacceptabel att ett företag kan sänka sina priser genom att diskriminera - och därmed konkurrera ut (eller i alla fall bidra till prishöjning på) de tillgängliga resorna.

Åsa Torstensson borde skämmas. Som vanligt.

edit: Rickard har bloggat och på facebook blev det lite debatt.

helt OK för mig...

...att Unga Rörelsehindrade använder regnbågsflaggan i sin kommunikation. Jag tycker faktiskt att det är superkul att DHR:s ungdomsförbund väljer att delta på Stockholm Pride. För, det finns många icke-heterosexuella funkisar och många hbt-personer med funktionsnedsättning.

Av samma intersektionella anledning gillar jag att Stockholm Pride använder punktskrift på vår dog tag.

åtalad, fälld och dömd

Under Almedalsveckan lyckades jag ännu en gång tappa bort min plånbok, efter mitt DJ:ande på Burmeister. Som tur är släppte de in mig och Helena efter stängning för att leta rätt på den och det är en lättad ung man som kommer ut i Visbys sommarnatt. Och tur var väl det, för jag skulle snart få användning för den.

Ett akut behov av toalett påminner sig men mitt sällskap ställer sig i falafelkön. Jag känner att nöden som så ofta saknar lag och yttrar de ödesigra orden "jag måste kissa, kommer strax" och skuttar iväg till närmsta undanskymda gränd.

Lättad efter att ha lättat på trycket drar jag upp gylfen och släntrar ner mot gatan igen. Sedan följer följande konversation:

P1: Du, grabben, stanna! (två poliser kommer gåendes från andra sidan gränden, jag stannar)
P1: Öh! (de springer fram till mig)
P1: Vet du vad som kommer hända nu??!
A: (suckar lite) Tja, jag antar att du kommer ge mig en bot för urinering på offentlig plats?
P1: Ja, men vet du VARFÖR jag kommer göra det?!!
A: (funderar) Nja...om jag hade kissat i Östersjön så hade jag ju bidragit till försurningen, men mot en vägg i en gränd vet jag faktiskt inte.
P1: (hetsig) Ser du den där cykeln? (pekar) Om det hade varit en barnsits på den, och nån hade tagit med sig sin tvååring, och så hoppar tvååringen ner på marken och leker, och får ditt urin på byxorna, och så åker de hem, och så klättrar tvååringen upp på soffan, och så har du k o n t a m i n e r a t deras soffa!! (paus) Ska jag fortsätta?!!
A: (lite tagen) Jaa....alltså, om du vill göra fler poänger så varsågod, annars kan jag bara ta boten. (P1 tar mitt leg och börjar fylla i boten mot en vägg)
P2: (med lugn och trevlig stämma) Jaha....vad har du gjort ikväll då?
A: (ler) Jag har spelat skivor på Burmeister och sen tog vi ett par öl, nu är vi på väg vidare.
P2: Ah, så du har jobbat. Hur länge ska du vara i Visby?
A: Vi åker imorgon. Men alltså, ni kör verkligen good cop/bad cop-rutinen?
P2: Hehe, nja, jag vet inte...
A: Eller kanske trött cop/pigg cop?
P2: Snarare det.

Sen fick jag skriva under mitt livs första erkännande och ta emot en bot på 800 kronor. En erfarenhet rikare som jag gärna slipper uppleva igen.

Tur att jag slapp anmäla en borttappad plånbok till samma snubbar.

edit: Helena listar min kväll som "årets backfire" och "årets mest minnesvärda".

fredagspepp [28/52]

vecka 28 | Nina Ramsby - 'I wanna run' (spotify)

>> fredag hela veckan

ännu sämre argument, Segerfeldt

Herr "Karaoke" Segerfeldt har svarat på mina kommentarer om hans nedtonande av problemet med heteronormen.

Först sammanfattar han mitt inlägg med att jag "menar att heteronormen begränsar friheten för de avvikande, de anormala." Redan där har han missat själva målet. En av mina poänger var ju tvärtom att heteronormen begränsar oss alla. Nästan alla censurerar vilket yrkesval vi gör, vem vi lever med, vilken idrott vi ägnar oss åt eller vilken drink vi beställer för att vi inte vill bli bestraffade av heteronormen - medvetet eller omedvetet. Att motverka den är alltså inte att hjälpa en minoritet, utan ge mer frihet och valmöjligheter till alla. Något liberaler borde gilla.

Därefter plockar han ut tre random meningar ur mitt blogginlägg och kallar de för "mina tre argument". Men min slutsats i förmiddags var det han själv kallar mitt starkaste/enda argument: att heteronormativa förskolor, skolor, föräldrar är själva anledningen till de så kallade "synliga" problemen homofoba hatbrott, trakasserier, diskriminering, självmord, psykisk ohälsa och därmed inte försumbara.

Det motargumenterar han inte på, förutom att hävda att det är fel (för att "tolerans är lättare") och att det ändå inte går. Men vem har sagt att politik ska vara "lätt"? Och i vilket skede av historien har de grupper som sitter på makten inte påstått att "det där går ändå inte".

--

Fredrik hinner för övrigt också med att nonchalant kalla transpersoner för "transor" och påstå att i vardagen konsekvent bli benämnd vid det kön man inte har skulle vara "transpersoners förvirring". Jag skulle vilja se Fredrik gå igenom en dag och bli benämnd som hon/kvinna/henne och sedan fundera på hur det skulle vara att gå igenom det resten av livet.

heteronormen begränsar friheten

Den blå rörelsen förespråkar frihet från politikernas klåfingrighet. Den röda rörelsen förespråkar frihet från kapitalet. Den gröna rörelsen ser båda perspektiven men lägger också till ett tredje: friheten från begränsade och tvingande sociala normer.

Den blå bloggaren Fredrik Segerfeldt skriver idag om Stockholm Prides heteronorm-tema [Hetero] på följande sätt: "Men, är det så konstigt att vi är heteronormativa? Och är det fel?" och ger exempel på sitt eget heteronormativa beteende och menar att det varken är märkligt eller problematiskt att människor utgår från att alla andra lever upp till normen (vare sig det gäller att ha körkort eller vilken hårfärg man har) tills motsatsen är bevisad. Så länge man inte diskriminerar eller på annat sätt behandlar "avvikarna" sämre. Det Fredrik påtalar är skillnaden mellan att vara "tolerant" och att vara normkritisk, han skriver till och med själv "det finns en skillnad mellan att vara tolerant för avvikelser å ena sidan och att sluta ta normen som utgångspunkt å den andra." (Fredrik brasklappar förtjänstfullt i och för sig med "ge mig inte allt för mycket på moppo om jag är ute och cyklar", så jag ska vara snäll.)

Ur mitt perspektiv är heteronormen själva grunden till att det finns människor som diskriminerar, behandlar oss "avvikare" sämre och att vi, i ett globalt perspektiv, är LÅNGT ifrån lika rättigheter oavsett kön, könsuttryck och sexualitet. Om inte barn skulle växa upp och bli intutade heteronormativa "spelregler" så skulle det inte vara dramatiskt att rätt många av barnen fortsätter med könsöverskridande och samkönade relationer även i vuxen ålder.

De heteronormativa spelreglerna bygger på ett binärt tänkande där det finns två kön; den maskulina mannen och den feminina kvinnan. Allt annat osynliggörs. Därtill finns en dominerande sexuell läggning; den heterosexuella och en (möjligen två) avvikande: den homo(och bi-)sexuella. Allt annat osynliggörs, inklusive flersamma relationer. Avvikare från normen bestraffas, antingen juridiskt eller socialt med konsekvenserna att de flesta avvikare döljer sina egenskaper.

Den strategi som Fredrik förespråkar; att lära ut tolerans för avvikarna har varit hyfsat framgångsrik i Sverige; genom att påtala att homosexuella är "precis som alla andra", "all kärlek är bra kärlek" så har vi fått könsneutrala äktenskap och adoptionsrätt, HomO och diskrimineringsförbud. Men hatbrotten ökar och självmordsfrekvensen är fortfarande högre bland HBT-ungdomar än andra ungdomar.

Den strategi som Stockholm Pride i år lyfter upp (och tidigare bland andra RFSL Ungdom, Forum för levande historia, Grön Ungdom och Miljöpartiet de gröna) vill diskutera är den normkritiska. Att ifrågasätta varför hotellpersonal inte frågar varje par som flyttar in om de vill ha dubbelsäng eller inte - istället för att slentrianflytta isär sängarna, att flickor inte får köpa Actionfigurer för sina föräldrar - och pojkar inte Barbies och varför toaletterna alltid måste vara uppdelade för män och kvinnor, så att situationen där transpersonen blir ombedd att byta kö på sikt kan uppstå. Att fler heterosexuella män skulle våga bli frisörer, ta upp balett och fler brudar ta lastbilskörkort gynnar oss alla.

För alla de här livsvalen man väljer bort för att slippa bli socialt bestraffas begränsar friheten - inte bara för oss avvikare - utan för alla.

Rent politiskt har Maria Ferm sammanfattat skillnaden mellan toleranspolitik och normkritisk politik i krönikan Slopa toleranspolitiken på ArvidFalk.se.

Nu finns för övrigt filmen "Hur påverkar heteronormen dig" även på youtube. Och på Spotify kan du lyssna på Nina Ramsbys ledmotiv I wanna run.

heteronormen i tidningshyllan

Till vänster: naken kvinna. Allt i sin ordning.
Till höger: naken man. Men gud! Censur!

Från gawker.com

hur påverkar heteronormen dig?

Även presschef Jessica W Sandberg och styrelseledamot Håkan Steenberg bloggar om kampanjen.

Alice Bah Kuhnke om kristdemokratin

Aliec Bah Kuhnke medverkade på ett seminarium, arrangerat av tidningen Dagen, under Almedalsveckan. Citat "när en kristdemokrat säger 'kärnfamilj' så hör jag inombords: 'de gillar inte homosexuella'":

bounce + Michael

Jag förstår att vi ännu bara sett en bråkdel av alla hyllningar till Michael Jackson, men undrar om inte det här initiativet igår med Bounce är svårslaget?

Vem vill inte lära sig Beat it-koreografin efter det här?

edit: Oswald hade hoppats att lite färre var där just enkom för att titta på dansen. Kan hålla med om det.

Sporttema på paraden!

2007 hade Stockholm Pride sport-tema och jag var pressansvarig. Jag jobbade rätt hårt för att sportbilagor skulle täcka festivalen och att idrottare, både hbt-sådana och andra, skulle uttala sig i hbt-frågorna. Det enda som var tråkigt att det aldrig blev av var dels att en större känd svensk idrottare "kom ut" under festivalen och att Stockholms större idrottsklubbar inte gick med i paraden.

I år, två år efter sporttemat, har utvecklingen kommit i fatt Hammarby och AIK: "Hammarby och AIK deltar i Stockholm Prides parad".

Den naturliga frågan som jag antar att folk ställer sig nu: var är Djurgården?

Svaret från pressmeddelandet är "I Djurgårdens IF har moderföreningen gått ut med en inbjudan till sina 18 föreningar. Föreningarna har meddelat att de ser positivt på att medlemmar deltar, men kommer inte att medverka med föreningarna som avsändare."

edit: DN och Aftonbladets sportbilaga har nu skrivit om nyheten.

kan punktskrift vara diskriminerande?

Jag sitter i styrelsen för festivalen Stockholm Pride. Varje år har festivalen ett 'dog tag'-smycke som ska symbolisera festivalen och som alla som köper veckopass får. I år är det tema [Hetero] och vår dog tag är ett blankt smycke med temat inskrivet som punktskrift. Vår ambition var att med ett normkritiskt tema också lyfta tillgänglighetsfrågorna.

Det är vanligt att man gör ett särtryck med punktskrift för den minoritet som inte läser det "vanliga" alfabetet. Den här gången ville vi istället använda punktskrift för alla, för att ifrågasätta vad som är "normalt". Tyvärr har det inte väckt den positiva reaktion i funkisrörelsen som jag/vi hoppats på. Istället anser Unga Synskadade att vi är "otydliga" i om vi i själva verket tycker att blindhet är något negativt.

Imorgon bitti 6.45 diskuterar vår ordförande Claes Nyberg med Unga Synskadades ordförande i TV4. Förhoppningsvis klarnar vår ambition då.

edit: även min styrelsekollega Håkan, min partikollega Rickard och Sara Lövestam har bloggat. Stockholms fria har skrivit.

edit: Stockholm Pride förtydligar

och nu lite reklam

humor och tidsresor i LOST

Jorge Garcia, "Hurley" i LOST, skrev ett hysteriskt roligt blogginlägg - i all sin enkelhet - samtidigt som tidsresorna tog fart i serien.

Nu har han bott på samma hotellrum igen.

they don't care about us

Som miljöpartist är jag väldigt dålig på att gå i led, fyra och fyra. (Det kan till och med vara den enskilda företeelse som skiljer oss gröna mest från våra kollegor i vänsterpartierna) Därför är jag ganska selektiv med vilka led jag går i. Vid sidan av prideparaden brukar det bara vara Marschen för tillgänglighet som prioriteras.

Dels brukar det vara trevligt, men framför allt kan tillgänglighetsfrågorna vara det mest eftersatta och nedprioriterade politiska området i svensk politik. Punkt. Bara rent lagstiftningsmässigt finns det mycket att göra, till att börja med att göra otillgänglighet som sådan olaglig (skrev om det i april). Men som vanligt med likarättfrågor handlar det framför allt om människors nivå på medvetenhet - och hur mycket man sen bryr sig.

Jag kom hem från Almedalsveckan i helgen och den är ett sällan skådat exempel på dålig tillgänglighet. Det är inte bara det att Visby är byggd i uppförsbacke av kullersten, det råder också en akut brist på tillgängliga seminarie- och mingellokaler och hotellrum. Man kan säga att Almedalsveckan aktivt försöker utesluta alla som inte har två gående ben. Missa inte Elina Åbergs tweet som ett tydligt exempel.

På Miljöpartiets dag medverkade bland andra Hans Filipsson, språkrör för ovan nämnda Marsch för tillgänglighet, på vår Öppna Scen. Hans är inte bara väldigt trevlig, intelligent och snygg - utan kan uppenbarligen också hålla riktigt skarpa retoriska tal. Han hängde kvar hos oss gröna på vårt mingel på kvällen. Efter det hade jag velat bjuda med honom på en fest jag skulle vidare till, men fick bita mig i tungan då jag visste att lokalens entré är prydd med tre-fyra trappsteg. Då jag visste att han redan minst två gånger under dagen blivit utsatt för diskriminering pga otillgänglighet (hotellet och på vårt eget mingel) så ville jag inte utsätta honom för det igen.

Alltid lika skarpa Maria Johansson, ordförande för De Handikappades Riksförbund, fick jag nöjet att träffa flera gånger under veckan. Maria är en av de klarast lysande stjärnorna på hela Sveriges NGO-himmel och kommer att gå väldigt långt. Hon skickade ett mail till mig tidigare i veckan för att påpeka att lokalen de rödgröna samarbetspartierna skulle hålla vårt gemensamma mingel i inte har en tillgänglig entré. Som tur är lyckades vi hitta ramper på Visby och lösa tillgängligheten tillfälligt, men det känns så jäkla fel att man själv ska behöva höra av sig i förväg för att kunna komma in på ett arrangemang man blivit bjuden på.

Citerar mig själv: "Vi glömmer ibland att alla hinder för tillgänglighet som ska byggas bort har en gång byggts. Någon tycker att det är smidigt att alla hårtorkar på badhuset sitter två meter upp på väggen. Någon tycker att en glasruta är estetiskt tilltalande och tänker inte tanken att man behöver en syn utvecklad på ett visst sätt för att inte gå rakt in i den."

Att slentrianbygga och slentrianarrangera mingel är att inte bry sig. Och det är inte OK att inte bry sig.

edit: Maria Johansson refererar tillbaka

bloggen, säsong 2

Efter en månads uppehåll är jag sugen på att börja blogga igen, inspirerad av pr-byrån Westander och Alex Schulman.

fredagspepp [27/52]

vecka 27 | Lars Demian - 'Expressen'

>> fredag hela veckan