fredagspepp [35/52]
vecka 35 | The Solids - 'Hey beautiful' (theme from 'How I met your mother') (spotify)
>> fredag hela veckan
vecka 35 | The Solids - 'Hey beautiful' (theme from 'How I met your mother') (spotify)
Det är ingen överraskning att HBT-personer förföljs systematiskt i Irak. Men först när ansedda MR-organisationen Human Rights Watch publicerade sin rapport framkom för de flesta hur bestialisk tortyren och morden är.
Så - fakta på bordet. I Irak dödar man bögar. Vad som händer med flatorna och transpersonerna vet vi inte ens... Igår deltog jag i RFSL:s manifestation mot morden i Irak, men framför allt mot att Sverige fortfarande utvisar homosexuella till Irak. Skämmes ta mig fan.
Foto: Elisabeth Ohlsson Wallins foto från gårdagens manifestation.
Läs RFSL med fleras artikel på Newsmill - och minister Billströms lama svar.
Läs Jakop Dalundes tal från manifestationen.
Året var 2005. Jag flyttade till Malmö för att läsa internationell migration och etniska relationer på Malmö högskola och för att jag kände för att testa en ny stad. Vid sidan av högskolestudierna började jag engagera mig i Miljöpartiet och Grön Ungdom.
Det var en tjej som stack ut på alla Grön Ungdom-möten. Hon stod utanför och rökte innan mötet började. Hon använde en hel del smink. Hon var blond. Och ganska många möten var hon tvungen att gå lite tidigare för att "hinna träffa kompisar och dricka öl på möllan".
Ur ett Grön Ungdom-perspektiv var det väldigt tur att hon "i alla fall" var vegetarian.
Maria Ferm har alltid varit normbrytande. Men också stark nog att klara av det. Trots pikar om utseende, kläder, alkohol och rökning stannade hon i den gröna rörelsen och har idag utvecklats till en av våra ideologer och formulerar partiets politik på bland annat lika rätts- och migrationsområdet. Idag är hon också, i sin roll som språkrör, en av de främsta anledningarna att Grön Ungdom växer i medlemsantal. Bland annat just för att hon verkat för att det är mer OK att vara GU:are idag, oavsett hur man ser ut.
Vår vänskap växte fram tack vare flera anledningar. När jag arbetade som valsamordnare var hon den enda icke-kandiderande aktivisten som tog ledigt från sitt jobb för att kunna kampanja på heltid. Jag fick också förmånen att studera (och skriva många grupparbeten och uppsatser) tillsammans med henne på Malmö högskola och senare dessutom arbeta med henne på MP-kansliet. Jag lärde känna henne som kanske den mest intelligenta, varmaste och energiska människa jag träffat.
Vi umgicks dygnet runt, på förmiddagens föreläsningar på högskolan, på jobbet på eftermiddagen och på Möllan på kvällarna. Vi har övat in Dirty Dancing-dansen. Vi har åkt på charter och Finlandsfärja. Vi har läst varandras handlingar inför nämndmöten och tipsat om politiska strategier. Vi har föreläst tillsammans för Timbro. Vi har ätit oräkneliga pizzor. Vi har berättat precis allt om alla (ja, den där hemligheten som du sa också). Och följt varandra genom den gröna rörelsen. Och för den delen, livet.
Och det var så jag träffade Maria Ferm.
Idag fyller du 24 år. Grattis!
Du vet att jag älskar dig.
Fler på ämnet #howimetmariaferm: Tomas Melin (01.24), Fredrik Frangeur (02.24), Victor Bernhardtz (03.24), Daniel Kolm (04.24), Fredrik Westerlund (05.24), Åsa Petersen (06.24), Kristin Lilieqvist (07.24), Mikaela Persson (08.24), Tomas Eriksson (9.21), Christian Valtersson (09.24), Sakine Madon (10.24), Isobel Hadley Kamptz (11.24), Yvonne Ruwaida (12.24), Hampus Algotsson (13.24), Helena Bergman (14.24), Philip Wendahl (15.24), Mattias Svensson (16.24), Rick Falkvinge (17.24), Felix König (18.24), Markus Blomberg (19.24), Jakop Dalunde (20.24), Zaida Catalán (21.24), Amanda Brihed (22.24), Linn Olauson (23.24) och Peter Sunde Kolmisoppi .
Missa inte heller Alliansfritt Sveriges speciallogga, med pizza och ål.
Häromveckan sa jag till min brorsdotter Olivia (edit: har tydligen lösenskyddat sin blogg), som snart fyller 13, att om fem år så kan vi gå ut på krogen tillsammans. Hon tittade på mig, skeptiskt, och sa "om fem år, Anders, är du jättegammal"
Om fem år är jag 31 år.
Och om fem år får Olivia börja rösta.
Idag fortsätter det att konstateras att Moderaternas politik inte attraherar ungdomar. Inför M-stämman skriver MUFs Niklas Wykman på DN Debatt att det M kallar integritets-, skatte- och integrationspolitik inte håller måttet för ungdomar. (Jag skulle nog säga att den obefintliga klimatpolitiken också är en stor anledning.)
Det här är samma budskap som Wykman framhöll inför stämman för två år sedan. Man kan ju konstatera att MUF sedan dess ökat i medlemsantal, men att M inte vunnit ungdomarnas förtroende.
Förutom det politiska innehållet, som M nu satt 35-åringar på att utreda tror jag att det handlar om en mer organisatorisk fråga, något så enkelt som kandidater. För att vinna ungdomars förtroende måste Moderaterna våga lita på ungdomars egen kraft och inte kvotera in de medelålders männen på alla toppositioner och listor inför valet. Jag tror att även moderata ungdomar vill kunna känna igen sig i sina politiker. Vägen till moderatungdomarnas hjärta går alltså genom tonårsentreprenörer som Anton Abele och Isabella Löwengrip.
Det smartaste Moderaterna i Stockholm skulle kunna göra är att Abele AB och Löwengrip inc tillåts ta plats i valrörelsen. Det är personer som sticker ut, provocerar och som definitivt har en unik förmåga att engagera unga.
Blondinbella lockar tusentals människor på nätet som interaktiva bloggläsare och med subtila politiska budskap infiltrerar hon en hel hårspraysgeneration med att det är fräsch att vara moderat. Hon kan bygga varumärken och hon är expert på ingångarna till att nå en stor andel av landets unga tjejer.
Abele har lyckats mobilisera människor i verkligheten för frågor som kultureliten kanske tycker är "delfinfrågor" (jag vill rädda världen, stoppa allt som är dåligt) men som på riktigt samlade tusentals människor i manifestationer mot något som vi alla vill förhindra. Vardagsnära frågor som våld bland ungdomar som berör så många ungdomar och deras anhöriga.
Det är den här sortens personer som kan bättra på ungdomars tro på Moderaterna. Inte Anna Kinberg Batra eller Tomas Tobé.
"M storsatsar på unga väljare" skriver Svd och Politikerbloggen. Uppenbarligen har Moderaterna tagit till sig av de alarmerande siffrorna att ungdomarna väljer (röd)grönt och det är sistagångsväljare och miljonärer som attraheras av Nya Moderaterna.
Förstagångsväljarna (18-22) är rekordmånga i valet 2010 så självklart vill Moderaterna kapitalisera. Lösningen blir att "storsatsa" på sju arbetsgrupper som ska utveckla partiets politik för att attrahera ungdomar. Förutom att jag är allergisk mot att kalla arbetsgrupper för "storsatsning" så tycker jag att logiken haltar.
Arbetsgrupperna ska nämligen ledas av "unga moderater". Och om man är snäll brukar man väl säga att "ungdoms"-begreppet handlar om åldrarna 18-30, förutsatt att man inte inhandlat för många vuxenpoäng där strax under 30-strecket.
Så hur många "ungdomar" ryms bland ledarna för de sju arbetsgrupperna?
Well, två - om man räknar snällt.
Niklas Wykman, 28, MUF-ordförande får leda arbetsgruppen om att få vara sig själv. Och han är ganska själv. Riksdagsledamoten Oskar Öholm, 29, är den andra under 30 i skaran. Jag skulle nog också hävda att riksdagsledamöter kring 30 har rätt svårt att minnas verkligheten för gymnasieelever. I övrigt är det riksdagsledamöter mellan 31-39 som ska formulera den skarpa politiken som landets 18-22-åringar brinner för.
Till saken hör att Moderaterna ju redan har ett stort ungdomsförbund och dessutom ett skolförbund för de ännu yngre. De släpper ju hela tiden rapporter och utspel om vad som borde vara moderat politik. Hela poängen med ungdomsförbund brukar ju sägas att vara "blåslampor" på moderpartierna. Men M tänker alltså inte lyssna direkt på dom utan låter istället 30-nånting-moderater ta hand om förstagångsväljarna.
Maria Wetterstrand var 28 när hon valdes till språkrör. Hon hade alltså kvalat in som en av de yngsta i den här skaran. Tål att tänkas på.
Min brorsdotter Olivia Wallner har börjat blogga och jag rekommenderar alla ett besök för att få koll på vad som rör sig i en (snart) 13-årig Wallners huvud.
Och missa inte hennes inlägg om Andreas Lundstedt och regnbågsblocket i Pride Park, All kärlek är bra kärlek: "Sedan började han sjunga "Åvan rengnbågen" och då hade jag redan börjat gråta för länge sen. Samtidigt som han sjöng släpptes flera hundra olikfärgade balonger upp i luften... och allt var så mäktigt!
Så jag vill bara hylla Andreas för ett så UNDERBART tal!!!"
QX rapporterar om att filmen om Stockholm EuroPride 2008 snart släpps på filmfestivaler. Pepp!
Lördag kväll: Maria Sjödins facebookstatus skvallrar om att hon vill sälja Madonna-biljetter.
Söndag kväll: En bil anländer Göteborg med fyra Madonnasugna helt spontana kids.
Om konserten tycker jag ungefär som Aftonbladet. Men framför allt var det värsta sköna road tripen.
Precis som 2008 och 2007 måste jag förstås lista årets Stockholm Pride.
Pridetoppen![]()
1. Bungyjump
En av årets nyheter i Pride Park var det ca 85-90 meter höga bungy jumpet, rakt ner i gruset. Jag gick hela veckan och uttryckte säkert att jag aldrig skulle hoppa. Men lördag kväll fick jag en fix idé om att jag nog skulle ångra mig om jag inte tog chansen. Så på söndag em 16.06 tog jag ett språng ut över en liten karta som tydligen var Pride Park. Upplevelsen var så obeskrivbar som man kan tänka sig.
>> Fallande besökare (stockholmpride.org)
2. Karaoke i paraden
Tillsammans med karaokegänget Sanna, Åsa och Maria kom på att karaoke borde ha en egen plats i paraden. Efter att ha konfererat med Stockholm Prides presidie var det gyllene äktenskapet färdigt. Den officiella Pridebilen pumpade karaoke med den bästa karaokevärden någonsin. Jag sjöng bland annat Cara Mia längs med Hornsgatan. Det blir svårslaget publikmässigt, konstaterade Åsa. Jag höll med.
>> Styrelsen som gör det hela möjligt (stockholmpride.org)
>> Hallå där Sanna Rayman (makthavare.se)![]()
3. "Casey, hold on"
Den officiella Pridelåten har pendlat mellan helt OK och direkt obehaglig. I år lyckades vi värva Marit Bergman att donera den för festivalen specialskrivna "Casey, hold on" till Prideveckan. Redan på premiärspelningen på invigningen kändes det som den bästa Pridelåten hittills och nu efter att ha hört den om och om igen i Pride Park, i ekonomiboden och i paraden så står betyget sig.
>> Årets Pridelåt 2009 (stockholmpride.org)
>> "Casey, hold on" (Spotify)
4. Stolta Föräldrars seminarium
Helena Tengnér, stolt mamma och flerårig Pridevolontär höll Stolta föräldrars seminarium om föräldrars komma ut-process och sin egen historia. Jag satt och grät som ett litet barn.
>> En sannerligen stolt förälder (stockholmpride.org)
5. Bögjävlarnas underklädesfest (2)
Ett tapp på tre placeringar från förra året, men det är ju svårt att bli överumplad andra året. Lika fantastiskt var det - och ännu svettigare. Jag hade russinfingrar efter timmarna på dansgolvet med Karianne, Olle, Stiven, Jonathan och resten av gänget. Alla är snyggare i bara underkläder. Så är det bara.
>> Vad hände egentligen på bögjävlarnas fest? (QX.se)
6. Normkritik på allas läppar
Årets tema "Hetero" lyckades verkligen med att få alla att diskutera heteronorm och normkritik. Både inom och utanför commuityt. Både insatt och utan koll. Hit hör också den fantastiska reklamfilmen som tonsatte årets festival.
>> Det där med normer (Jonas Morian)
>> Hur påverkar heteronormen dig (45 sek) (youtube)
7. Singstar - oppositionen vs. alliansen
Anders Selin (s) kontaktade mig och ville samla den rödgröna oppositionen till en SingStar-tävling mot Alliansen... Vem skulle banga!?
>> Regering mot oppositionen - på SingStar (QX.se)
8. 90-talskvällen
En annan nyhet för i år, 90-talskvällen i Pride Park var ett pärlbland med nostalgiska hits från Haddaway, E-Type, Pandora, Meja och Dr Alban med flera. Kvällen fortsatte sedan på Klubb 90s på Münchenbryggeriet där vi skålade för Pride House i champagne och fortsatte dansa till eran med den bästa partymusiken.
9. Arga bögarnas återkomst
Jag deltog i panelsamtalet Harvey Milk och de arga bögarnas återkomst och det verkar som att jag lyckades formulera saker som fler funderat på, att döma av reaktionerna efteråt. Det är en trevlig känsla.
>> Arga bögar och HBT-rörelsens framtid (stockholmpride.org)
>> Arvet efter Harvey Milk (Pridebloggen, Aftonbladet.se)
10. Pride House-familjen
Pride House bjöd på en comeback för konceptet Pride House-festen på tisdagen då jag och Sofia Sjöö återförenades som radarpar. Dessutom bjöds det på hångelmanifestation där jag fick hångla upp Housechefen Pär och dessutom hanns det med 200 seminarier och rekordmånga besök. I den här festivalen kommer mitt hjärta alltid att tillhöra Pride House.
>> Hångel (Pridebloggen, Aftonbladet.se)
Bubblare: Sandra Dahlén & Magnus Betnér, mamma lovar att bli volontär, pappa bär Stolta Föräldrar-banderollen, hela familjen Carragher-Wallner på Pride, min present från Djurens rätt, Drugbingo, Stockholm Pride 2010, transpersoner överallt
Pridebotten:
1. Slentriankritiken mot Pride
Jag välkomnar alltid kritik mot Pride, men då får man ju också ge egna idéer på hur festivalen ska utvecklas. Nästan alla jag känner som är engagerade i festivalen har börjat med något de tyckte funkade dåligt och gett sin tid och energi på att förbättra det. Att däremot som journalist, debattör eller besökare bara vräka ur sig kräks får mig att känna - "men stanna hemma nästa gång då, bitterfitta!". Men det säger jag alldeles för sällan.
>> Okej men nej (QX.se)
>> Gayrörelsen har blivit för hetero (Unni Drougge, Expressen.se)
2. Påhittet om AFA
AFA påstår med jämna mellanrum att de är förbjudna att delta i paraden. Det är inte sant. Och har aldrig varit sant. Och trots att vi försökt förklara för nätverket upprepade gånger så boomerangar uppgiften tillbaka, flera gånger om året. Det är inte så stötande, men jävligt irriterande.
>> Hycklande Pride-policy utestänger AFA, välkomnar Securitas
3. Att jag missade Micke Kazarnowicz' nakenbungy
Jag känner att bilderna är en klen tröst för att inte ha varit på plats när en av bloggosfärens snyggaste bögar hoppar naken.
>> Nakenbungy (Åsiktstorped)
Bubblare: Ingen halloumiburgare i Pride Park