Stockholm Pride - en vecka efteråt

Precis som 2008 och 2007 måste jag förstås lista årets Stockholm Pride.

Pridetoppen


1. Bungyjump
En av årets nyheter i Pride Park var det ca 85-90 meter höga bungy jumpet, rakt ner i gruset. Jag gick hela veckan och uttryckte säkert att jag aldrig skulle hoppa. Men lördag kväll fick jag en fix idé om att jag nog skulle ångra mig om jag inte tog chansen. Så på söndag em 16.06 tog jag ett språng ut över en liten karta som tydligen var Pride Park. Upplevelsen var så obeskrivbar som man kan tänka sig.
>> Fallande besökare (stockholmpride.org)


2. Karaoke i paraden
Tillsammans med karaokegänget Sanna, Åsa och Maria kom på att karaoke borde ha en egen plats i paraden. Efter att ha konfererat med Stockholm Prides presidie var det gyllene äktenskapet färdigt. Den officiella Pridebilen pumpade karaoke med den bästa karaokevärden någonsin. Jag sjöng bland annat Cara Mia längs med Hornsgatan. Det blir svårslaget publikmässigt, konstaterade Åsa. Jag höll med.
>> Styrelsen som gör det hela möjligt (stockholmpride.org)
>> Hallå där Sanna Rayman (makthavare.se)


3. "Casey, hold on"
Den officiella Pridelåten har pendlat mellan helt OK och direkt obehaglig. I år lyckades vi värva Marit Bergman att donera den för festivalen specialskrivna "Casey, hold on" till Prideveckan. Redan på premiärspelningen på invigningen kändes det som den bästa Pridelåten hittills och nu efter att ha hört den om och om igen i Pride Park, i ekonomiboden och i paraden så står betyget sig.
>> Årets Pridelåt 2009 (stockholmpride.org)
>> "Casey, hold on" (Spotify)

4. Stolta Föräldrars seminarium
Helena Tengnér, stolt mamma och flerårig Pridevolontär höll Stolta föräldrars seminarium om föräldrars komma ut-process och sin egen historia. Jag satt och grät som ett litet barn.
>> En sannerligen stolt förälder (stockholmpride.org)

5. Bögjävlarnas underklädesfest (2)
Ett tapp på tre placeringar från förra året, men det är ju svårt att bli överumplad andra året. Lika fantastiskt var det - och ännu svettigare. Jag hade russinfingrar efter timmarna på dansgolvet med Karianne, Olle, Stiven, Jonathan och resten av gänget. Alla är snyggare i bara underkläder. Så är det bara.
>> Vad hände egentligen på bögjävlarnas fest? (QX.se)

6. Normkritik på allas läppar
Årets tema "Hetero" lyckades verkligen med att få alla att diskutera heteronorm och normkritik. Både inom och utanför commuityt. Både insatt och utan koll. Hit hör också den fantastiska reklamfilmen som tonsatte årets festival.
>> Det där med normer (Jonas Morian)
>> Hur påverkar heteronormen dig (45 sek) (youtube)

7. Singstar - oppositionen vs. alliansen
Anders Selin (s) kontaktade mig och ville samla den rödgröna oppositionen till en SingStar-tävling mot Alliansen... Vem skulle banga!?
>> Regering mot oppositionen - på SingStar (QX.se)

8. 90-talskvällen
En annan nyhet för i år, 90-talskvällen i Pride Park var ett pärlbland med nostalgiska hits från Haddaway, E-Type, Pandora, Meja och Dr Alban med flera. Kvällen fortsatte sedan på Klubb 90s på Münchenbryggeriet där vi skålade för Pride House i champagne och fortsatte dansa till eran med den bästa partymusiken.

9. Arga bögarnas återkomst
Jag deltog i panelsamtalet Harvey Milk och de arga bögarnas återkomst och det verkar som att jag lyckades formulera saker som fler funderat på, att döma av reaktionerna efteråt. Det är en trevlig känsla.
>> Arga bögar och HBT-rörelsens framtid (stockholmpride.org)
>> Arvet efter Harvey Milk (Pridebloggen, Aftonbladet.se)

10. Pride House-familjen
Pride House bjöd på en comeback för konceptet Pride House-festen på tisdagen då jag och Sofia Sjöö återförenades som radarpar. Dessutom bjöds det på hångelmanifestation där jag fick hångla upp Housechefen Pär och dessutom hanns det med 200 seminarier och rekordmånga besök. I den här festivalen kommer mitt hjärta alltid att tillhöra Pride House.
>> Hångel (Pridebloggen, Aftonbladet.se)

Bubblare: Sandra Dahlén & Magnus Betnér, mamma lovar att bli volontär, pappa bär Stolta Föräldrar-banderollen, hela familjen Carragher-Wallner på Pride, min present från Djurens rätt, Drugbingo, Stockholm Pride 2010, transpersoner överallt


Pridebotten:

1. Slentriankritiken mot Pride
Jag välkomnar alltid kritik mot Pride, men då får man ju också ge egna idéer på hur festivalen ska utvecklas. Nästan alla jag känner som är engagerade i festivalen har börjat med något de tyckte funkade dåligt och gett sin tid och energi på att förbättra det. Att däremot som journalist, debattör eller besökare bara vräka ur sig kräks får mig att känna - "men stanna hemma nästa gång då, bitterfitta!". Men det säger jag alldeles för sällan.
>> Okej men nej (QX.se)
>> Gayrörelsen har blivit för hetero (Unni Drougge, Expressen.se)

2. Påhittet om AFA
AFA påstår med jämna mellanrum att de är förbjudna att delta i paraden. Det är inte sant. Och har aldrig varit sant. Och trots att vi försökt förklara för nätverket upprepade gånger så boomerangar uppgiften tillbaka, flera gånger om året. Det är inte så stötande, men jävligt irriterande.
>> Hycklande Pride-policy utestänger AFA, välkomnar Securitas

3. Att jag missade Micke Kazarnowicz' nakenbungy
Jag känner att bilderna är en klen tröst för att inte ha varit på plats när en av bloggosfärens snyggaste bögar hoppar naken.
>> Nakenbungy (Åsiktstorped)

Bubblare: Ingen halloumiburgare i Pride Park