bygg över kolonilotterna!
Jag om någon förstår att människor gärna har naturen tätt intill. Jag är lyckligt uppvuxen utanför Bergsjö, utanför Hudiksvall, mitt ute i skogen med tre grannar på en före detta bondgård med sju hus, åkrar, skogar, tjärnar och pulkabackar. Så jag kan väl rent teoretiskt förstå tjusningen med en liten kolonilott.
Men jag förstår inte varför de prioriteras över att bygga bostäder mitt i storstäderna.
Jag förstår inte heller varför det ska vara obebyggda ytor mellan innerstad och förorter, i områden där ingen rör sig. Bygg ihop, bygg tätt och bygg högt så att vi alla får plats.
Skönt att Maria och Christian etablerar Grön Ungdom som supporters till "Stockholm är inte bullerbyn"-nätverket Yimby i UNT:
"För att bygga Sverige grönt vill vi för täta och bygga på höjden. Att bygga högt är att utnyttja städernas begränsade utrymme mer effektivt samtidigt som det är en många gånger miljövänlig och energi effektiv lösning på dagens bostadsbrist. Vi ser positivt på initiativ för att skapa en mer modern storstad som kommit till exempel från nätverket Yimby."
Fler: Yimby, Magasinet NEO, Jakop, Fredrik, Per Ankarsjö, Elin Frid, bios politikos, Heiti Ernits.
Nja...
SvaraRaderaEtt tips är att ta en titt på kulturgeografen Ann-Catrin Åquist som har skrivit om täta respektive glesa städer och satt in detta i ett miljöperspektiv. Att bygga tätt är inte alltid bäst.
Å RTK tror på mer regionala centrum med grönområden däremellan därför att storstadsborna vill ha nära till grönområden trots att de bor i städerna.
SvaraRaderaHrmpf! Bygg högt låter väl bra, men bygg ihop och bygg tätt låter ganska dystert. De mest minnesvärda ögonblicken från min uppväxt i Södertälje utspelade sig i grönområden, i små eller stora bitar natur som lämnats kvar intill bebyggelsen. Ändå har jag har alltid identifierat mig som stadsmänniska.
SvaraRaderaNu menar kanske inte du (eller Maria eller Christian eller Yimby) att vartenda skogsområde ska skövlas och varenda berghäll sprängas bort. Men när jag läser "förtäta" och "bygg ihop" ser jag en bild från framtiden där den solida Staden består av asfalt, betong och varumärken och där Stadens barn tvingas skramla pengar till en klassresa med SL eller Västtrafik för att få sin första skymt av barrträd.
Sedan tänker jag på "obebyggda ytor mellan innerstad och föroter ... där ingen rör sig". Om det verkligen inte är någon som rör sig på ytorna bör man kanske fråga sig varför. Om det är så att folk inte har tid/ork/lust/fantasi nog att ta sig dit, då finns det kanske politiska lösningar som är bättre (och mer gröna, vad vet jag?) än att asfaltera?
Vad kolonilotterna har med frågan att göra förstod jag inte riktigt. Jag har inga positiva minnen av kolonilotter, så de kan gott rivas. ;)
/a, tillfällig konservativ jävel
Emma:
SvaraRaderaHar du någon länk till där man kan läsa detta?
jess:
Tät stad är inget motsatsförhållande till stadsbornas nära tillgång till grönt. Tvärtom är det en förutsättning. Tät bebyggelse handlar inte om att ta så mycket naturytor som möjligt i anspråk, tvärtom handlar det om att spara så många naturytor som möjligt. Genom att bygga tätt tar vi ju upp mindre plats per person, avstånden blir kortare, och därmed också varje persons avstånd till den orörda naturen. Dock är det viktigt att här komma ihåg att ett urbant område behöver uppnå en viss storlek för att fungera bra. Att bygga tätt på små plättar fungerar inte, då blir det bara en isolerad enklav.
a:
Att dina mest minnesvärda minnen från Södertälje kommer från naturen är inte konstigt, Södertälje har nästan ingen stadsmässig bebyggelse. Själv är jag uppväxt i både stad och förort och har mina mest minnesvärda ögonblick från stad och natur.
Förtätning handlar absolut inte om att skövla varenda skogsområde. Tvärtom handlar det ju som sagt om att bygga tätt, så vi sparar mycket natur. Tyvärr försvinner denna självklara koppling ofta i debatten.
Apropå hur människor rör sig så visar forskning att boende på Östermalm nyttjar grönytor mer, liksom anser sig ha bättre tillgång till grönytor, än boende vid järvafältet. Så tät planering verkar uppenbarligen vara attraktiv även ur en krass grönsynpunkt.
http://www.arch.kth.se/sad/publications/thesises/as_lic_thesis.pdf