![[anders wallner]](https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj0f7TjgIrv6Ze4gw8QHVHT4mD6B3l4dnSv-tEJjsDl7rC_gd_1B7_w0DzCkhWsopB27SlG-L2WzPB9Irb2uGQbfaFAk1lmPa_qXpWSIa1MShrQ0KnNE4hwslpcMYhHXFXRDrAp3A/s1600-r/anderswallner.jpg)
jag skiter i tre kronor
fortsätter på temat. här slår man på datorn och möts av det här.
det här är väl typ 3 demonstrationer mot kriget i irak plus samtliga underskrifter mot foie gras och alla besökare på pride house under en vecka.
nu är jag en sur, trög, grå politiker, men hur fan ska man lyckas mobilisera människor för sånt som betyder nånting? nej, svenskarna orkar inte sätta sig in i guantanamobasen, palestina eller mediekritik. vi är upptagna med att rösta i melodifestivalen och stå och frysa för tre kronor.
Och hur smakfullt är det att låta utbildnings- och kulturministern greppa mikrofonen på torgmötet och ropa att han älskar Sverige strax innan tjugo tusen flaggviftare brister ut i planerad nationalsångsallsång? Jag blev nästan rädd när jag såg det.
SvaraRaderaMen o guuuuud vad PK du blev helt plötsligt.
SvaraRaderaDessutom har du fel. Det finns ingen motsättning mellan idrottshyllningar och Irak-demonstrationer. De allra flesta har ingen "medborgarplatsen"-kvot som fylls upp i och med Vinter-OS. Om det inte kommer tillräckligt många på våra demonstrationer är det INTE idrottens fel.
Dessutom har du fel (2). Vad som "verkligen betyder något" är högst subjektivt. Sprängda gåslevrar är trots allt för en hel del människor helt oviktigt. För människor med vanliga liv och vanliga jobb, som inte arbetar politiskt och inte går på Pride, gläds man åt saker som bryter vardagen, tillåter spontan glädje och gemensam kärlek, må det vara OS eller melodifestival. Får man sitt livsbejakande från annat håll så fine, men vem säger att (t.ex)Pride är finare och bättre?
För jag vågar påstå, helt utan att dra alltför stora växlar på det hela, att det enda sätt för politiker att skaka av sig föraktet och apatin är att vi stiger av våra höga hästar och slutar förakta allt som inte handlar om mänskliga rättigheter eller fred på jorden. Eller snarare, slutar förakta andra människor för att de gjort andra val i livet.
Du är en del av en elit Anders, börja inte bete dig som det också!
Ja, vad hade utbildnings- och kulturministern där att göra? Idrottsminister är väl ändå Bosse Ringholm?
SvaraRaderaFörvisso vet jag inte ifall det hade varit mer smakfullt att se Bosse där jämfört med Leif.
Åh, jag har fått en melin efter mig. Kul!
SvaraRaderaJag tycker det är helt irrelevant om jag utrycker elitistiska åsikter här. Jag kan tom erkänna det. Men jag har ett hatförhållande till sportvärlden, grundat i en kollektiv medkänsla för alla oss som valdes sist på idrotten, som blev bortvalda från fotbollsträningen och blev mobbade av de snygga coola fotbollskillarna. Att sen just DOM får svenska folkets extrema beundran för varje skattesubventionerad och överavlönade prestation medan människor som jobbar med mänskliga rättigheter, fred och hållbar utveckling får nöja sig med att kanske få in en insändare i metro väcker frustration.
Sakfrågan i det här är att barn fostras in i idrottskultur, både av föräldrar och av sina hemkommuner. Och det suger.
Sen får Foppa ägna sig åt hockey om han vill, det har jag inga moraliska betänkligheter mot.
Bra. Det är mycket bättre när du erkänner att det är bitterhet sprungna ur mer eller mindre traumatiska barndomsupplevelser, snarare än att tro att det är något egentligt politiskt med det hela. :)
SvaraRadera