låt oss prata om tillväxt

Först en brasklapp: det här inlägget bygger på artiklar och blogginlägg som jag bokmärkt de senaste veckorna och först nu märker jag hur extremt mansdominerat det är. Jag ska bättra mig.

"Planeten tål inte evig tillväxt", konstaterade samhällsforskaren Christer Sanne i Svenska Dagbladet och debatterade utgångspunkter för ett nytt ekonomiskt system; post-finanskrisen:

"Folk har länge vetat vad 'lyckoforskningen' nu slår fast: Det finns ingen glädje i tillväxten. Vad värre är: De som vill elda på blundar hårt för vad planeten tål. Konsumtionen har ett tak i en ändlig värld. Därför kan det aldrig bli som förr igen. Detta måste bli början på en ny epok."

Det här är ingen nyhet för oss gröna. Konsumtionen av materiella resurser har ett tak. En ständigt ökande tillväxt blir per definition ohållbar eftersom vi redan idag tär på naturresursernas kapital - istället för att leva på dess ränta. Fiskebestånden är ett tydligt exempel som uppmärksammats nyligen - genom att fiska på utan kvoter och reglering tömmer vi haven på fisk till en nivå när fiskarna inte har en chans att återhämta sig och vissa arter dör ut. Men samma situation är akut för de många former av naturresurser. Vi tar ut resurskapital i en högre takt än vad naturen mäktar med. Självklart kommer det att leda till en ekologisk och ekonomisk kollaps. Det kan de flesta räkna ut.

Liberalen Mattias Svensson blir dock upprörd och bloggar att om man hade resonerat som Sanne i början av 1900-talet så hade vi aldrig fått botemedel för tuberkolos:

Tillväxtstopp "(...) är en tanke som bara kan framföras svepande och abstrakt, som något vi 'måste' (för att den ende Sanne säger så). Så fort den konkretiseras framstår det hur uppenbart monstruös tanken är. Hade vi lyssnat på Bertrand Russell hade många av oss hostat oss till döds och fruktat för varje infektion. Lyssnar vi på Sanne idag får vi klara oss utan framtidens läkemedel, föda och teknologi."

Men via Rasmus hittar jag ett citat av en annan liberal, Johan Norberg, ur boken Till världskapitalismens försvar:

"Inställningen att tillväxt är ett mål i sig är barock. Det skulle innebära att det viktiga bara är det produceras så mycket som möjligt. Den tillväxten kan lätt skapas genom att staten tar allas pengar och sätter igång en enorm produktion av saker som människor inte vill ha, t ex stål och krigsmaterial i Sovjetunionen. Tillväxten måste ske på människors villkor, det vill säga att det produceras sånt som människor efterfrågar."

Och då kommer vi in på det relevanta i tillväxtdiskussionen - vad ska konsumtionen bestå av? För det Svensson inte förklarar är hur det bara är fler H&M-toppar producerade i Kina eller tekniska snoppmätarprylar som per defintion ger oss fler mediciner? Frågeställningen måste vara - vad ska den ekonomiska utvecklingen ha varit en följd av? Ska den bestå i att vi producerar fler och fler plastleksaker och t-shirts, när vi vet att vi redan idag producerar för många produkter av plast och bomull? Eller ska ekonomin stimuleras med tjänster, upplevelseindustrin och andra mindre resursanvändande sektorer?

Magnus Andersson och Nima Sanandaji håller inte med, utan skriver på SVT Opinion att miljörörelsen är okritiskt konsumtionskritisk:

"Under senare år har hundratals miljoner människor i dessa två länder [Kina och Indien] kommit in i den globala medelklassen just genom att producera t-shirts, leksaker och andra varor som de exporterat till omvärlden. Vilka är vi att stänga ute dessa människor från vår marknad och därmed inte ge dem samma möjlighet till ekonomisk tillväxt?"

Till att börja med vill jag kraftigt ifrågasätta att kineser och indier som arbetar i med Nike-, McDonalds- och WalMart-produkter i fabriker lyfts in i medelklassen. Där finns inget direkt samband. Det är som att säga att kaffebönder per definition har det bättre ställt idag, på grund av ökad konsumtion av kaffe - trots att priset som bönderna får ut per kilo kaffebönor de facto sjunkit. Det ekonomiska systemet är mer komplicerat än så.

Det finns inga gröna som har något emot handel, företag och entreprenörskap - och inte heller när det går bra för handeln, företagen och entreprenörerna. Tvärtom! Men det måste finnas spelregler för företagandet och de måste finnas inom det ekologiska utrymmet för konsumtionen. Om vi håller resursuttaget på en nivå som det ekologiska systemet mäktar med kan vi shoppa t-shirts i många århundraden till. Och de kommer att vara ekologiska, klimatsmarta och framtagna utan slavarbete sweatshops. Men med en blind ekonomisk tillväxt för sakens skull (och inte designad för att höja människors livskvalitet) kommer vi snart inte att kunna shoppa över huvud taget.

Den osynliga handen är ingenting för oss gröna.

edit: Per fyller på om tillväxt.