17 mars 2008

nils är ute - vågar mp vara inne?

Nils Lundgren lämnar det sjunkande skeppet Junilistan. Partiet fick massivt stöd i förra EU-parlamentsvalet som EU-kritiskt parti som aktivt ville jobba för att flytta ner makt från EU-nivån till den svenska men ändå använda EU som plattform. DN:s ledarsida kommenterade i helgen att om De Gröna skulle komma fram till samma slutsats som sitt språkrör nyligen gjort, skulle vi vara en kraft att räkna med:

"I praktiken är de flesta svenskar varken hatiska eller översvallande i sitt förhållande till EU, utan snarare ljumma. (...) Hittills har vi fått nöja oss med fem riksdagspartier präglade av EU-fori, och två protestpartier på den nationella EU-politiska scenen. Människor med en realistisk syn på unionens svagheter och förtjänster har inte haft någonstans att vända sig, förutom i Europaparlamentsvalen där Junilistan försökt muta in rollen som konstruktiv men kritisk kraft. Nu kan denna majoritet få ett alternativ på hemmaplan." (Lotta Fogde)

10 kommentarer:

  1. fast det var ju inte många som visste så himla mkt om junilistan i samband med ep-valet 2004 - var det inte så att 50% av junilistans väljare trodde partiet ville lämna EU?

    icke desto mindre kan jag hålla med ledarskribenten om att de flesta svenskar tycks ha en rätt ljum inställning till EU.

    SvaraRadera
  2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  3. Anders! Situationen är inte ny för mp vad gäller hyggliga opinionssiffror och växande klyftor vad gäller åsiktspaketet som ryms inom partiet. Vet inte om ni har analyserat läget, men ett sådant läge är alltid grogrund för partisplittring och bildande av nya partier. Medlemmar som är besvikna över budskapets ändrade karaktär de senaste åren kan bryta sig ut bilda nytt utan att känna att de sabbar för mp, som ju ligger hyfsat över 4-procentspärren. Detta läge har, som sagt, förekommit förr. Då fanns en medvetenhet om det i partiledningen och målsättningen var att hålla ihop partiet, vilket föranledde rimligt strategiskt agerande. Själv upplevde jag det som en förutsättning att de radikalaste delarna fanns kvar inom partiet, annars skulle partiet snabbt växa ihop med de övriga partierna - jaja, mitt hjärta, och 51% av hjärnan, fanns dessutom hos de radikala så jag hade väl lätt att ta ställning förstås...:-)

    Självfallet kan man denna gång komma till annan slutsats: bra att länka av de mer radikala delarna av partiet för att bygga upp en plattform utan inslag av medborgarlön, sänkt arbetetid, EU-motstånd, pacifism etc.

    Bra är det i alla fall att fundera över vart man vill. Ganska bekvämt att sitta vid sidan och betrakta...:-)

    SvaraRadera
  4. Minska mytbildningen11:33

    Till johan: Nja, där har du nog sett för mycket på mytbilden från Junilistans motståndare. En stor eftervalsstudie visade att av alla väljare var det Junilistans som bäst visste vad partiet de röstade stod för.

    SvaraRadera
  5. minska mytbildningen. är det så? får ta och kolla opp det. har du ngn bra länk till studien ifråga?

    birger. fast trots schyssta opinionssiffror är det ju så att en stor del av alla lokalavdelningar - säkert över hälften - är beroende av en eller ett fåtal eldsjälar. på lokalavdelningsnivå finns knappast plats för två fungerande gröna partier. själv ser jag gärna ett brett grönt parti. vi får väl se vad kongressen säger och beslutar :)

    SvaraRadera
  6. Anonym13:39

    I eftervalsdebatten om Junilistans valframgång har det påståtts att väljarna inte förstått vad partiet ville. Det finns ingen grund för den beskrivningen. Temo gjorde en omfattande mätning direkt efter EU-valet. Mätningen visade att Junilistan var det parti vars väljare var mest kunniga om vad partiet vill. Drygt hälften av Junilistans väljare svarade att de gjorde sitt val på grund av att de vill begränsa EU:s makt, eller ha mindre överstatlighet, precis det vi gick till val på. Endast en tiondel av våra väljare vill enligt mätningen att Sverige ska lämna EU. Väljarna var således medvetna om att vi säger ja till EU-samarbetet, men klart och tydligt nej till den EU-stat som är under framväxt.

    SvaraRadera
  7. Marcus Friberg23:47

    Att Maria W. - och möjligen därmed miljöpartiet - omprövar sin inställning till EU ser jag som en vinst för junilistan, vars styrka är att vara ensamma om "Europa - ja, EU-stat nej". Först om mp kan fylla det politiska tomrummet, tror jag att junilistan kan vara sjunkande. Och i så fall med all rätt - politiken har fått gehör.

    SvaraRadera
  8. Jag tycker att Anders har rätt i att det är bättre av mp-ledningen att vara ärlig om sin ideologiska förvirring än att vara oärlig om den.

    Birger, vad väntar vi på? Låt oss göra nytt!

    SvaraRadera
  9. Schlaug och Westergaard lägger grunden för ett nytt grönt parti - kom ihåg var ni läste det först... :)

    Personligen har jag en del funderingar kring vad ordet "radikal" egentligen betyder. Jag har svårt att känna att just medborgarlön (som jag tror skulle försämra jämställdheten) och EU-utträde (som jag tycker är ett snävt nationellt perspektiv på EU) skulle vara de frågor som gör ett parti "radikalt".
    Sänkt arbetstid är en fråga som jag hoppas konkretiseras och drivs hårt framöver. Där ska det bli spännande att se vilka förslag inom det området som hamnar i de gröna valmanifestet. Frågan är ju mer komplex än att sänka de 40 till 38 (eller någon annan siffra).

    SvaraRadera
  10. Vad tur att du inte är språkrör Anders........ ;-)

    SvaraRadera