2 oktober 2007

diska diskrimineringen

Imorgon drar flera av Sveriges Antidiskrimineringsbyråer igång sin kampanj Diska Diskrimineringen. I Malmö planeras seminarier, en uppvisningsmatch i basket och en manifestation på fredag mot diskriminering i idrotten.

Idrottsforskaren Jesper Fundberg har följt ett pojkfotbollslag under fyra år och i sin avhandling Kom igen gubbar går han igenom hur unga pojkar fostras genom idrotten till att ta avstånd från allt som man tycker kan nämnas som kärring, bög eller machoblatte.

Jag sitter som ersättare i Malmö Stads fritidsnämnd och som representant i dess bidragssamrådsgrupp. Gruppen består av politiker, tjänstemän och föreningsrepresentanter som diskuterar utveckling och förändring av bidragssystemet. Med den ovan nämnda bakgrunden försökte jag på ett mötet med gruppen lyfta frågan om hur vi kan främja antidiskrimineringsarbetet inom föreningslivet.

Malmö Stads bidragsregler för föreningar reglerar i detaljnivå vilken ålder en gruppledare ska vara i och exakt hur en godkänd aktivitet ska se ut, men vi har inga som helst skrivningar i bidragsreglerna för hur föreningen ska jobba med antidiskriminering för bidrag. Min fråga studsade tillbaka från både politiker och föreningsrepresentanter. "Politiker ska inte bedöma kvalitén på vår verksamhet", säger föreningarna. "Bidragsreglerna måste vara tekniska", säger politikerna. Min bedömning är att engagemanget i frågan inte finns i Malmö Stad idag.

Därför är jag väldigt glad att antidiskrimineringsbyråerna lyfter frågan i sin kampanj. Är det verkligen OK att de föreningar som inte arbetar med antidiskriminering kan få kommunala bidrag? Är det OK att en förening som anstränger sig i sitt mångfaldsarbete för att alla ska känna sig välkomna - ska ligga på samma bidragsnivå som en förening som inte gör det?

Miljöpartiet de Gröna vill hellre premiera de föreningar som har insikt i att för att inte diskriminera måste man titta på vilka normer man göder i sin förening. På vilket sätt rekryterar vi våra ungdomar? Vilket språk talas det i omklädningsrummet? Har ledarna någon kompetens för att upptäcka diskriminering i gruppen? Det krävs resurser för att jobba med de här frågorna, och jag tycker att det vore väldigt märkligt om det är något som kommunen inte ska stödja.

Andra bloggar om antidiskriminering, idrott.

5 kommentarer:

  1. Jesper Fundberg har följt ETT lag och hittat ungefär det han önskat sig. Att generalisera utifrån det är nog lite vanskligt. Som fd fotbollstränare och aktiv förälder i en fotbollsklubb blir jag personligen kränkt om vi alla döms utifrån ett så klent material.

    SvaraRadera
  2. Det Fundbergs forskning gör är att ge fördjupad kunskap kring hur välkomna alla vi tjocka/bögiga/feminina/retade killar känt oss av idrottsrörelsen när vi vuxit upp.

    Jag vet ingenting om hur det var i din fotbollsklubb. Men jag vet att vi är många som kände oss kränkta av att inte få vara med när vi var små.

    SvaraRadera
  3. En liten fråga. Hur ställer ni er till moroten istället för piskan. Föreningar som jobbar med diskriminering och taskiga attityder skulle kunna få en belöning i form att extra resurser.
    En annan möjlighet är ju att kombinera krav med extra medel. En tredje är att kommunen tar ansvar för komptensutveckling i frågan.

    En genuin undran. JAg har inget svar själv. Att ställa krav att föreningar ska jobba mot diskriminering är egentligen självklart och något som borde ingå. Men ibland får man ju vara pragmatisk? Resultatet är det som räknas.

    SvaraRadera
  4. Jag tänker att man har en trappa på bidragen, så att de som jobbar med de här frågorna får tillgång till en högre skala. Men det finns ju massor av modeller, som kan börja diskuteras om det finns politisk vilja.

    SvaraRadera
  5. wow, juste kampanj!
    vi har försökt att lyfta det här i Trollhättan men de andra partierna behöver något mer än att Miljöpartisterna tycker att krafttag måste tas mot diskrimineringen. Hoppas att kampanjen blir lyckad.

    SvaraRadera