7 oktober 2009

polis, polis...

[soundtrack: Police Me - Tori Amos]

DN har granskat vilka brott poliser ägnar sig åt och kommit fram till att kvinnomisshandel toppar listan. Och att bli dömd för kvinnomisshandel är tydligen inte liktydigt med att bli av med jobbet. Tvärtom kan man fortfarande bli satt på att utreda liknande brott.

Det fortsätter dugga obehagliga vittnesmål om kulturen inom polisen. Knappt har folk hunnit glömma rapporteringen om "Neger Niggersson" eller polisen som på kafferasten hånade en transexuell person som tagit sig liv. Men polisen behöver ingen PR-strategi, de behöver en MR-strategi.

Några av de självklara delarna i ett sånt arbete är att poliser som fälls för grova brott inte ska få jobba kvar. Som polisen Martin Melin skriver på Newsmill (i en i övrigt onödigt defensiv text): "Poliser är inga kvinnomisshandlare och är dom det ska dom inte vara poliser längre." Bra så.

En annan nyckelfråga är att brotten inte ska utredas av kollegorna, utan en oberende myndighet. Som Mehmet Kaplan skriver i sin motion om rättsväsendet:

Vi kan alltså konstatera att rättsväsendet sedan länge lidit av en strukturell diskriminering av personer med utländsk bakgrund och av ointresse inför kvinnofridsuppdragen. Miljöpartiet vill att polisen ta det rättsliga ansvaret för de brott de begår i tjänsten, eller för den delen utanför tjänsten. Med anledning av det anförda föreslår Miljöpartiet att en särskild utredningsmyndighet införs för att utreda brott som poliser begår (...)


[Mer att läsa: mitt eget inlägg "Polis, polis, mångfaldskris" på Near Perfect Democracy]

1 kommentar:

  1. Anonym22:44

    Quis custodiet ipos custodes?

    SvaraRadera