![[anders wallner]](http://2.bp.blogspot.com/_it-KiRKSp6E/SWYRi1IaxHI/AAAAAAAAAag/MQaForBXlMo/S1600-R/anderswallner.jpg)
inkvoterade män
När Horace Engdahl avgår rekryteras Peter Englund som ny sekreterare till Svenska Akademien. Av de nu totalt 18 sekreterarna har det hittills inte utsetts någon kvinna. När Obama utsett sin regering så består den 21 personer starka staben av fem kvinnor - ca 20 procent.
De som inte anser att män per definition är bättre på att offentliggöra Nobelvinnare eller ha ministerposter måste ju rimligtvis inse att patriarkala normer spelar in när Akademien och Obama kvoterar in alla dessa män.
Alternativet är att skylla på slumpen. Och inte ens den skulle kunna komma i närheten av såhär dåliga siffror.
Via Zaidas julkalender hittar jag det här fantastiska klippet med en av Obamas ministrar:
Fler på samma ämne: Christian.
Varför gäller inte argumentet om att kvinnor inte har haft tillträde till de posterna lika länge som män och att det därför inte bör finnas lika många kvinnor som växt upp med förhoppningar om den sortens karriär och därmed varit beredda att satsa på den så mycket att de skulle nått dit nu? Har mänskligheten verkligen varit så bra på att inspirera sina små av kvinnligt kön under de senaste femtio åren?
SvaraRaderaHence, patriarkala normer...
SvaraRaderaSå långt är jag med, men kan man verkligen tala om "kvotering" i sådana fall? För mig antyder det uttrycket att andra faktorer än de utsedda männens kvalifikationer (som jag just härledde varför de skulle kunna vara större än kvinnors) har haft avgörande betydelse för Akademiens och Obamas val. Christian talar om "glastaket" som ger mig samma associationer, men om någon har ägnat sig åt kvotering av män är det väl isåfall samhället?
SvaraRadera