3 mars 2007

"du er min Rachel - jeg er din Ross"

Alltså, nu har jag sett det sista Vänner-avsnittet, tre år efter alla andra. Och jag är sjukt besviken. Rachel får värsta toppjobbet i Paris, packar, säger hej då och sticker till flygplatsen. Ross kommer på (för sjuttifjortonde gången?) att han älskar henne, sticker efter och lyckas till slut övertala henne att stanna i New York.

Att kvinnan ska ge upp sin karriär för att stanna hos mannen känns inte speciellt 2007. Eller 2004 för den delen. Varför kunde inte Ross ha stuckit efter, hoppat på planet och följt med henne?

Andra bloggar om Vänner, feminism.

7 kommentarer:

  1. Bra frågor du ställer. Ja, varför inte?

    SvaraRadera
  2. Anonym15:48

    Will you get on the plane and follow me to Guatemala? ;)

    Just kidding, Im leaving today and just wanted to say bye bye to you hot stuff!

    See you

    ps, check: www.myspace.com/thesixtus

    SvaraRadera
  3. Hmm... Är det inte lite dråpligt att mitt danska ragg kommenterar just det inlägg som lånar ett stycke av en låttext som handlar om en dansk/svensk romans?

    Ha det deiligt i Guate, guapo!

    SvaraRadera
  4. Anonym17:41

    Dom är väl rädda att få den kristna högern efter sig.

    SvaraRadera
  5. Ah, det var nog därför de hittade hemmaporrbilder på Monicas mormor i handbojor i ett annat avsnitt... ;)

    SvaraRadera
  6. Anonym21:23

    Ross följer inte efter av två anledningar; han har Ben och jänkarna tycker inte om Frankrike, så det skulle inte gillar av de amerikanska tittarna.

    SvaraRadera
  7. Ben-argumentet hade jag kanske kunnat köpa om det hade tagits upp till diskussion... (men vem minns Ben? var han med över huvud taget i de sista säsongerna?)

    SvaraRadera