tillväxten eller livet!

Tidningen Anti skriver den 2006-10-11 om hur "Miljöpartiet lämnar tillväxtkritiken", efter partiledardebatten samma dag i riksdagen.

Peter Eriksson menade att rödgrön politik inte skulle ha lett till mindre tillväxt än borgerlig politik. I en replik till en förvånad Reinfeld säger han vidare "Tillväxt är inget problem i Sverige. Vi är för tillväxt om man bryter sambandet mellan ökade miljöproblem och tillväxten. Det är där som man har problemet i dag. En hållbar tillväxt är bra." (Mp:s pressekretariat menar att Peter sa "Tillväxt är inget problem i sig", men citatet ovan är från riksdagsprotokollet)

Det här är ett problem. Miljöpartiet är det enda partiet som är kritiskt till tillväxten som ekonomisk term. Då är det väldigt oroväckande att vårt ena språkrör försöker skyffla det under mattan. En hög tillväxt säger inget om tillståndet i nationen. En hög tillväxt kan vara (och är ofta) förenligt med t ex hög ohälsa (ökade sjukkostnader), miljöskadlighet (ökande miljöfarlig verksamhet), stress (mer arbete utfört av lika många personer) och att saker helt enkelt går sönder (onödig konsumtion). Men där garderar sig kanske Eriksson i "bryta sambandet"-citatet.

Men det finns en annan, än mer grundläggande grön kritik mot det hållbara i begreppet "tillväxt". Kan man ha ett ekonomiskt system som syftar till att ständigt växa? "Den som tror på obegränsad tillväxt på en begränsad planet måste antingen vara idiot eller nationalekonom" har ekonomen Kenneth Boulding sagt. Läs gärna en text på Framtiden i våra händers hemsida. Eller lyssna på Den Förlorade Generationen.

Samma Peter Eriksson skrev den 14 juli en bloggpost om Happy Planet Index, en alternativ mätning av ett lands välmående. Det var ett otroligt bra inlägg som punkterar kopplingen ekonomisk tillväxt och välmående medborgare. Jag vill ha mer av såna inlägg av Peter i riksdagsdebatten. Lite mer grönt i riksdagen.